dinolino

Idag har jag och Yasmine varit ute på stan från halv nio i morse till halv fem. Pust. Vi var på BVC, sen stannade vi kvar på öppna förskolan, sen sov hon middag i vagnen och jag gick runt och fönstershoppade. När hon vaknade lekte vi i lekparken, fikade på ICA, handlade, köpte skor och en jacka till  henne m.m. När jag kom innanför dörren höll jag på att ramla ihop. När man går på diet så är man helt orkeslös, och sen på det så ska man orka med allt annat. Innan man fick barn och bantade så kunde man ju bara vila när man kände för det.

Men i alla fall, vi var på BVC och hon mättes vägdes, och fick en spruta vid nio. Usch, den gjorde nog rejält ont för hon skrek jättemycket... Det var obehagligt tyckte jag. Efteråt förklarade jag att hon fick ett stick i låret av tanten och visade var. Att hon fick ett plåster och att hon var jätteduktig. Då kändes det nog lite bättre för Yasmine när jag förklarade vad det var som hänt, för hon pekade på plåstret på låret och så kramade hon mig jättelänge när hon satt i mitt knä. Jag tror att det är jätteviktigt nu när hon är såpass gammal att alltid prata om saker och förklara.
Hon börjar dessutom komma in i förtrotsen lite, och då är extra viktigt att lyssna på barnet och alltid förklara saker. Ibland när hon är ledsen hemma för något så berättar jag varför det blev som det blev och så kramas vi. Sen frågar jag om det känns bättre nu, då nickar hon på huvudet och snyftar "mmm".
Idag var hon så rolig när hon skulle ta sitt kvällsbad... Hon skulle bestämt ha med sitt favoritmjukisdjur i badet, och jag försökte förklara att det inte går för då blir den blöt. Men hon blev skitsur och ledsen och ville inte bada alls då... Till slut efter att jag hade tjatat länge att hon skulle lämna kvar vovven i soffan så länge, så gav jag upp och satte mig ner i soffan och bara suckade... Då kom hon helt plötsligt och la vovven bredvid mig och tittade på mig typ som "men ok då... jag går väl och badar utan vovven då..."
Rolig hon är.

På lördag eller söndag kommer äntligen JC hem och det ska bli såååååååååååå skönt. Då har han varit borta  i tre veckor. Det är faktiskt en lååååång tid... Jag kan inte hjälpa det, men jag orkar verkligen inte mer helt ensam. Jag fattar inte hur alla ni ensamma mödrar klarar av allt!!
Det är underbart att vara mamma men man behöver lite avlastning ibland också.

Imorgon ska jag jobba och sen kommer Lollo med Amy och Eddy och hälsar på. Det ska bli så kul att träffa både henne och bebisarna igen!! Det var ett bra tag sen.