dinolino

Tänkte nämligen börja blogga, eller rättare sagt försöka mig på detta. Mest för min egen skull tror jag. Inte för att jag tror att så jättemånga är intresserade av mitt liv kanske he he... Det är nog i terapeutiskt (stavas det så?) syfte mest. Skönt att få sätta sig ner och skriva av sig lite.

Vem är jag? Dinah, mamma, fru och lite full i sjutton... 24 år, bor i Åmål med min man och dotter. Har en katt som heter Anne-Lise (intesseklubben noterar hihi). Är för närvarande mammaledig och börjar längta ut i arbetslivet igen. Känns som en evighet sen man jobbade.

---

Har bihåleinflammation så jag käkar penniccilin och är VÄLDIGT trött på att vara sjuk nu! Det är andra gången på kort tid som jag fick influensan, och det sitter ju i så jäkla länge, snuvan och hostan... Jag måste ha dåligt immunförsvar helt enkelt. Eller fruktansvärd otur.
Lillan har haft magsjukan också, så det har vart kämpigt när man själv är sjuk. Stackars liten. Hon är blå under ögonen och jättesvag för hon äter inget. Hon spyr inget längre, men har NOLL matlust. Vi har verkligen provat ALLT... Inget vill hon äta. Hon måste ju vara jättehungrig tycker man. Det enda som går ner lite grann är välling och kanske pyttelite banan. Hoppas hon får tillbaka matlusten snart!

Hon tog förresten sina första steg själv i torsdags, dagen innan 1-årsdan... 5 steg tar hon som mest. Vad stolt jag är! Och glad... :) Hon såg så mallig ut när hon tultade fram... hihi.

Idag var vi en sväng till Kappahl och jag köpte lite kläder till lillan, det var 25% rabatt på hela köpet. Hade velat haft nåt till mig också, men jag tycker inte att det finns så mycket snyggt där. Lite tantigt nästan. Sen är det så konstiga storlekar. Jag som har medium, måste alltid köpa small där. Medium är där 40/42 och small 36/38. Ah, medium passar inte iaf.
Det är lite tråkigt egentligen att handla på Kappahl, Lindex och H&M till barn, för då har man likadana kläder som alla andra tycker jag. Skulle va kul att beställa lite fina kläder på internet, men det är oftast så dyrt.

Lillans farbror kom och hälsade på idag också. Det tyckte hon var skitkul! Det märks verkligen att hon har blivit äldre min lilla tjej... Hon börjar bli mer självständig och inte lika skrikig. Pratar gör hon för fullt... fast på sitt eget språk, än så länge är det inga riktiga ord förutom "mamma", "pappa", "hej" och "nej" som man förstår. Hon är så go!! Man vill bara pussa henne hela tiden. Man märker hur mycket hon förstår när man pratar med henne. Det hände en rolig grej härom dagen... Jag tappade min mobil på golvet och svor lite. Då tittade hon på mig, tog mig i handen och gick och tog upp den och gick och lade den på bordet. Ungefär som att "det var väl ingen fara, vi lägger den på bordet igen".

Jag märker att hela min vardag och liv kretsar kring henne. Det är nästan så att man glömmer av sin man och för att inte tala om sig själv... Dinah finns liksom inte längre på nåt sätt. Jag går alltid utan smink, bryr mig inte så mycket om vad jag har på mig, mitt långa hår är alltid slarvigt uppsatt, aldrig nersläppt, min kropp är långt ifrån hur den borde se ut... Jag ser allmänt sliten ut. Går aldrig ut med kompisar längre... Det känns som att man får dåligt samvete om man skulle börja ägna lite tid åt sig själv. Så borde det inte vara.
Jag lovade mig själv när jag var gravid att jag inte skulle bli nån sliten morsa som inte bryr sig om sitt utseende. Jag ville va som Victoria Beckham, alltid snygg och snygga kläder. Springa på stan chict med min bebis. Men där sprack min lilla dröm. Kanske skulle försöka ett nytt försök. Lillan börjar ju bli stor nu och klara sig själv lite. Jag kanske skulle börja bli Dinah igen och inte BARA mamma...

Ja, det här blev långt. Men det var som jag sa, skönt att skriva av sig lite. Mannen är på pokerkväll och jag sitter i min ensamhet och kedjesnusar. Ska se om det är nåt bra på tv, sen läggdags.

God natti på er alla!