dinolino

Idag drog vi iväg till Bergvik jag, Yasmine och Sabina. Det var meningen att det skulle bli en trevlig shopppingrunda och sen en sväng in på IKEA... Men så blev det inte.

Det började med att vi åkte hem till JCs föräldrar och skulle hämta JCs brors bil som vi skulle låna. Då säger Tage helt plötsligt att han skulle åka med och köra oss dit. Vi bara VA?? Vaddå bjuda in sig själv liksom? Vi ville väl inte ha med honom svansandes efter oss. En 70-årig gubbe liksom. Men vad skulle jag säga? Dessutom visste jag redan då att vi skulle känna oss stressade av att han skulle vänta tills vi var klara. Vi ville ju kunna ta det lugnt och kunna åka hem när VI ville... Jävlar vad störande!! Asså vad fan... Varför skulle han hänga med oss och shoppa?? Ah jävligt konstigt asså... Redan då var resan förstörd kändes det som.

När vi kom fram så ville Sabina gå i affärer först, (Tage gick iväg ensam) så vi bestämde att vi skulle turas om att vara med Yasmine (för jag vet hur hon blir i affärer). Så jag gick iväg ensam med Yasmine (hon satt i en sån där bil med vagn som satt ihop), vi hade inte med någon barnvagn. Jag tänkte köpa lite kläder till henne på H&M och tänkte att jag skulle ge det ett försök iaf. Se om det kanske skulle gå att shoppa lite med Yasmine. Men ICKE... Hon ville göra allt annat än att sitta still i bilen och drog ner alla kläder som hon fick tag på med sina små händer. Skrek och hade sig... Paniken kom krypandes och svetten rann...  till slut klarade jag inte av det mer. Jag bara slängde ifrån mig allt jag hade och körde ut ur affären fort som bara den. Usch. Varför kan inte barn tycka att det är roligt när mamma ska handla?? Suck.

Sen kom Sabina och det var min tur att gå i affärer ensam lite. Jag gick in på Gina Tricot men hittade INGENTING... Sen in på H&M igen och provade massa kläder men inget kändes bra på mig. Det tog väl ett tag innan jag var klar. När jag kom ut var dom borta. Jag sa att dom skulle vänta utanför liksom, för jag hade inte med mig mobilen. Då fick jag gå runt och leta som bara den... Till slut hittade jag dom igen och då var dom utanför H&M. Jag märkte på Yasmine att det var något. Hon hade ont. Så jag tittade i blöjan, då var det diarré... Jag frågade Sabina hur länge hon hade gått omkring med bajs i blöjan och varför hon inte hade bytt? Sabina sa: "Jag visste inte att hon hade bajsat... hon satte sig på huk en gång precis när du hade gått iväg. Sen tänkte jag inte mer på det" Ah men tjena... Hon vet väl mycket väl att hon bajsar när hon sitter på huk!! Då hade alltså stackars lilla Yasmine gått omkring med diarré i blöjan jättelänge.
Jag rusade in på toan för att byta, men då var det för sent... Hon var knallröd och det var vätskande blåsor. Hon skrek av smärta när jag skulle torka henne... Det gick inte att torka. Då försökte jag sätta henne i handfatet och skölja bort det, men då gallskrek hon också för att det gjorde så ont. Jag tror att vi var inne på toan i 45 min och kämpade... Utanför hörde jag folk som liksom spydigt undrade varför det tog sån tid. "Näe dom blir väl aldrig klara där inne..." Vad fan!! Dom förstår väl att det är nåt när ett barn gallskriker på en toa!! Till slut fick jag iaf på henne en ny blöja och lite salva, men då hade hon ju så ont att hon inte kunde sitta och jag kunde knappt bära henne.

Jag var så irriterad på Sabina så jag finner inte ord. Jag kan aldrig tro på att hon inte förstod att hon bajsade. Det luktar ju liksom också. Jag tror att hon medvetet sket i att byta blöja och väntade tills jag kom. Fy fan säger jag bara!

Efter det så var vi ju tvugna att åka hem. Stackars Yasmine liksom. Och Tage som hängde efter. IRRITERANDE!!

Ah nu har jag fått skriva av mig lite. Skönt. ARG***